Sjungande rymdapor på Barnpoesifestivalen

Skrivet av Anna | 2008-03-29 – 22:19

Arja med aporDen 19 och 2o april är det Barnpoesifestival på Dramatens Lilla scen. I år visas Apiara - en rymdsaga av Ulf Stark, med musik av Georg Riedel och med Arja Saijonmaa i rollen som den elaka isdrottningen.

Följ med apflickan Apollonette på en förunderlig färd genom universum när hon söker sin älskade Apollinaire som blivit kidnappad av isdrottningen. Resan går till okända platser som Grönsaksplaneten, Poesiplaneten och Skräckplaneten. Möt sjungande rymdapor, filosofiska bananer, skallriga skelett och flygande björnar på Sveriges enda poesifestival för barn. Medverkar gör bland andra Arja Saijonmaa, Sissela Kyle, Jan Unestam, Glenn Nilsson och Ayla Kabaca.
Välj mellan tre föreställningar: lördag 19 april kl 13.00 och 15.00, eller söndag 20 april kl 12.00. Köp biljetter i Dramatens biljettkassa, tel: 08-667 06 80. Läs mer om Barnpoesifestivalen här.


Poesi på Södra Teatern 21 mars

Skrivet av Anna | 2007-03-20 – 07:56

För sjunde gången arrangerar Författarcentrum en poesifestivalKägelbanan/Södra Teatern, den 21 mars från klockan 18:00. Entré: Ordinarie pris 120 kr. Förköp: Södra Teaterns biljettkassa, tel 556 972 30 eller via hemsidan.

Temat för 2007 är Tradition och teknik. Från Michelangelos 1500-tal, tolkat av diplomatnestorn Sverker Åström, till Øyvind Rimbereids science fiction-dikter från Stavanger 2480. Från traditionella poetiska tekniker, till den nya teknikens potentiella traditioner.

Medverkande: Regina Derieva, Helena Eriksson, Gunnar D Hansson, Catharina Gripenberg, Leif Holmstrand, Mette Moestrup, Øyvind Rimbereid, Sverker Åström, MonoMono och kollektivet Sharks. DJ: Ulrika Revenäs Strollo. Konferencier och konstnärlig ledare: Malte Persson.

Andra bloggar om: , ,


Dagens vers, 18 april 2006

Skrivet av hakke | 2006-04-18 – 15:28

Nu när våren äntligen slagit till med full kraft och mitt älskade Stockholm kastar av sig snötäcket kan det vara läge för en hyllningsvers. (Innan min pollenallergi sänker humöret igen…)

Sta’n som ligger häromkring
Rymmer mångahanda ting
Sergels torg med sin fontän
Humlegården full av trä’n
Södermalm och Gamla Stan
Platsen där det föll ett plan
Skansen, Wasa, Gröna Lund
Svenska riksda’ns frågestund
Tunnelbanan, trängselskatten
Allt vårt underbara vatten
Mälar’n, Saltsjön, Riddarfjärden
Ingenstans i hela världen
Finns en härligare stad
Stockholm - vad du gör mig glad!


Tänk på avståndet

Skrivet av Anna | 2006-03-31 – 06:52

Tänk på avståndet mellan himmel och helvete när du stiger av
Tänk på avståndet mellan människorna när du stiger av
Tänk på avståndet mellan Mars och Jupiter när du stiger av
Tänk på din odödliga själ, när du stiger av


Världspoesi på Södra teatern

Skrivet av Anna | 2006-03-21 – 11:33

Den 21 mars är det Världspoesidagen. Författarcentrum Öst arrangerar för sjätte året i rad en poesifestival på Södra Teatern. Kom och lyssna på Märta Tikkanen, Mohamed Omar, Mara Lee, Kristian Lundberg, Olivia Bergdahl, L.T. Fisk och många andra poeter och artister.

Från cirka 18.00 till cirka 23.00. Därefter mingel och bar till 01.00.
Plats: Kägelbanan/Södra Teatern, Mosebacke Torg i Stockholm.
Entré: 120 kr (studerande + upp till 26 år 90 kr). Förköp: Södra Teaterns biljettkassa, tel: 08-556 972 30 eller via hemsidan www.sodrateatern.com.

Andra bloggar om:


Dagens dikt - en flashback!

Skrivet av Johan på Orakat | 2005-12-12 – 13:06

Jag tror att det var i lågstadiet. Min fröken läste varje vecka upp en dikt som vi fick rösta på. Vi hade vår egen topplista… Ett vågat grepp från vår fröken, men det funkade faktiskt.

Jag kan inte påstå att dikter var/är något jag normalt läser, men en dikt från skoltiden hade satt sig på något vis. Jag vet att jag tyckte mycket om den då, men till slut mindes jag den inte längre. Attans! Det var något med att spela kula och en folkskolegrabb… Jag har tidigare sökt den, men förgäves. Men så, idag, bingo! Hittade den på nätet.

Så dagens blogginlägg blir en dikt - varsågoda:

“Spela kula” av Sten Selander

Vi spelade kula i torget en dag,
en liten folkskolegrabb och jag.

Jag hade väl femti, han hade fem.
Vi spelte. Och han förlorade dem.

Han snorade till och gav mig en blick,
då jag visslade överlägset och gick.

Men jag ångrade mig, när jag kom till vår port,
och tyckte det var något fult, jag gjort.

Jag gnodde tillbaka. Men ingenstans
kunde någon säga, var grabben fanns.

Jag skämdes. Jag tror, jag skäms för det än,
när jag ser dem spela kula igen.

Och jag ville ge, jag vet inte vad,
för att en gång få se den grabben glad.

Men nu är han säkert en stor, grov karl,
som släpar och sliter - jag vet inte var.

Och visste jag det, förslog det ej stort.
Man kan aldrig ändra det fula man gjort.

Man kan inte lämna kulor igen
och trösta pojkar, som stelnat till män.

Johan på Orakat



Logga in