OM
Skrivet av SANDRA | 2006-01-25 – 17:22
OM
Vande gurunam caranarvinde
sandarasita svatma sukhava bodhe…
Jaja.
Inte så lätt för er att förstå kanske.
Det här är i allafall början på en bön.
“…en viktig del av yogautövandet…”
Men den hoppade jag över i morse.
Jag hoppade även över urdhva padmasana
som utförs liggande upp och ner och bakåt…typ.
Jag har nämligen inte yogat på över ett år.
Och det kändes ju skitdumt att starta dagen med att bryta nacken.
Jag yogade då regelbundet i mjuka, icke åtsittande kläder på en snygg, halkfri, grön yogamatta.
Och jag var vig som en daggmask.
Och min man var jätteimponerad.
Men så fick jag ett behov av att springa en dag.
Så det fortsatte jag med.
Lite som Forrest Gump.
Fast jag kom hem varje dag.
Men nu har jag ju de där cystorna i ena benet.
Och då gör det skitont att springa.
Därför började jag med yogan igen.
Jag är en baddare på Ujjayi-andningen!
Då andas man bara genom näsan.
Och när man slappnar av i musklerna längst bak
i halsen och nästan sluter stämbanden, låter det som rinnande vatten i ett rör.
Faktiskt.
Och det kan jag.
Fast jag har lite problem med Mula Bandha.
Det betyder Rotlås.
Och det tror jag ni kan lista ut själva vad det betyder.
Men nu - äntligen öppnar YOGALIV i Liljeholmen!
Bortsett från yogaklasserna på gymmen i Liljeholmen fanns det inget renodlat yogacenter - tills nu.
Sofia (som är en relativt ny vän) är en fantastisk inspirationskälla.
Allt låter lätt.
Och det är ju bra.
Alltid svårt att få mig att börja med något som gör ont.
Så nu börjar jag igen.
På onsdag klockan 18.00 smäller det.